Valitse sivu

Bristen på mentalvårdstjänster och katastrofalt långa vårdköer har medfört en omöjlig situation för familjer. Vardagen i hemmen har hamnat i en kris och många närstående till personer som insjuknat psykiskt är utmattade på grund av vårdbördan.

Var femte finländare lider av psykisk ohälsa. De flesta av dem har en eller flera anhöriga vars liv belastas betydligt av att en närstående person insjuknat. För närvarande finns det uppskattningsvis en halv miljon (470 000) anhöriga till personer med psykisk ohälsa. En del av de anhöriga är barn: ungefär vart fjärde barn lever i en familj där det finns psykisk ohälsa

Vi lever mitt i en kris av psykisk ohälsa som bekräftas av både den nöden som syns hos människor och av omfattande statistik som öppnar ögonen. Siffror från bland annat Fpa har varit skrämmande att se: de visar både en oroväckande ökning av psykiska störningar bland unga och en kraftig ökning av personer som deltar i mentalvårdsrehabilitering (890 % under de senaste 25 åren). Hälso- och sjukvårdens kapacitet klarar inte av den radikala ökningen av psykiska symtom. Över 30 % måste vänta på psykiatrisk vård i över ett halvår. Det är en olagligt lång tid.

Statistiken förmedlar ett hårt budskap, men sanningen som ligger bakom är ännu allvarligare. Psykisk ohälsa påverkar inte endast den som insjuknat, utan den försvagar betydligt även de anhörigas hälsa. Redan före corona löpte nästan hälften av de anhöriga risk att insjukna i depression på grund av en ansträngande livssituation. Möjligheten till stöd särskilt för anhöriga i den svagaste ställningen behöver tryggas snabbt, eftersom konsekvenserna av osäkra tider återspeglas starkast just på dem.

Även om temat berör en stor del av finländarna, identifierar man ofta inte konsekvenserna av en belastande situation för anhöriga samt behovet av stöd för dessa människor. En psykisk sjukdom medför oförutsebarhet i de anhörigas liv och ofta också ständigt vård- och övervakningsansvar dygnet runt. Krafterna går till att klara vardagen.

Krisen i psykisk hälsa har medfört att de anhörigas uthållighet har drivits till bristningsgränsen. Många familjer upplever att hälsan är hotad, vilket skulle underlättas av bl.a. en terapigaranti. Hjälp som ges i tillräckligt tidigt skede skyddar enligt undersökningar även de anhöriga för risker som den närståendes psykiska sjukdom medför. För att säkerställa stöd i rätt tid måste man se till att familje- och mentalvårdstjänster samt psykosocialt stöd finns tillgängligt.

Fokus måste flyttas från individer till familjer, eftersom beaktande av de anhöriga i vården av patienten och ett familjecentrerat verksamhetssätt är en betydande metod inom förebyggande mentalvårdsarbete. Dessutom måste social- och hälsovårdstjänsterna säkerställa det egna behovet av stöd hos anhöriga till personer med psykisk ohälsa och hjälp som organisationer såsom FinFami erbjuder.

Den nationella dagen för anhöriga till personer med psykisk ohälsa, dvs. Ilonadagen, firas den 9 oktober varje år, då det är dags att lyfta fram denna osynliga grupp. När de psykiska sjukdomarna ökar och problemen förvärras i vårdköerna, ökar antalet anhöriga och hälsorisken växer. Så får det inte vara. Anhöriga till personer med psykisk ohälsa har rätt till hälsa, och de får inte förpassas till dystra siffror i statistiken över psykisk ohälsa.

Vi efterlyser ett gemensamt ansvar. Nu ligger ansvaret på fel axlar.

Lisätiedot ja yhteydenotot

Pia Hytönen
Pia Hytönen

Toiminnanjohtaja

p. 040 776 5911
[email protected] 

Pin It on Pinterest