Valitse sivu

Symtom av psykisk ohälsa belastar de anhöriga och kan också påverka deras arbetsförmåga. Ett positivt attitydklimat, flexibelt arbetsliv, tidigt stöd och förebyggande tjänster hjälper de anhöriga att orka i vardagen och arbetslivet.

Varannan finländare lider av psykiska problem i något skede av sitt liv. Det finns alltid även närstående kring den drabbade, varav de flesta arbetar. Många av dem tar hand om den insjuknade utan stöd, vid sidan av sitt förvärvsarbete. 

De psykiska symtomen återspeglas på de anhöriga och kan binda dem vid en ständig jourberedskap. Konsekvenserna av en belastande situation för de anhöriga samt deras behov av stöd identifieras dock sällan.

– Orken i arbetet hos anhöriga till personer med psykiska problem ställs ofta på prov. Det är svårt att koncentrera sig eller återhämta sig från arbetet om den insjuknade kräver ständig uppmärksamhet, håller en vaken på nätterna, ringer tiotals gånger per dag eller har självdestruktivt beteende, berättar Pia Hytönen, verksamhetsledare i organisationen anhörigas stöd för mentalvården FinFami.

Jämsides med mänsklig nöd och oro finns också oroväckande siffror och statistik. Enligt en bedömning av OECD kostar psykiska problem cirka 11 miljarder euro per år i Finland. På grund av psykisk ohälsa förlorar vi uppskattningsvis 17 miljoner arbetsdagar per år. Psykisk sjukdom är också den vanligaste orsaken till invalidpension samt den största orsaken till sjukfrånvaro som dessutom ökar kraftigast.

– Vem som helst kan hamna i en situation som belastar, sliter ut och påverkar orken på jobbet. Det är allas vår fördel att det i dessa situationer finns en fungerande praxis på arbetsplatserna där man tar tag i detta och vägleder vidare, understryker Hytönen.

Den psykiska hälsan hos dem som arbetar kan främjas genom att stödja chefernas och de anställdas kunskaper om psykisk hälsa och metoder för stresshantering. Vid behov och i den mån det är möjligt måste anställda i en svår livssituation kunna anpassa och ändra sina arbetsuppgifter, ordna semesterperioder eller arbeta på distans, göra en kortare arbetsdag eller avstå från arbete en viss tid.

– Förmännen är inte experter på psykisk ohälsa, men jag skulle önska att de hade mod att ta saken till tals och vid behov hänvisa till arbetshälsovården, konstaterar Johanna Piispa som som är anhörig till en person med psykisk ohälsa.

Enligt FinFamis färska enkät svarar dock ungefär en tredjedel av de svarande att de inte har någon flexibel arbetspraxis alls som stöder orken i en belastande livssituation.

Ett förstående arbetsklimat är en fråga om attityder

En öppen diskussion om psykisk hälsa minskar stigma och skam i samband med mentala problem. Arbetsgemenskapen bör kommunicera sin förståelse för att psykiska sjukdomar berör många av dess medlemmar, antingen direkt eller indirekt. Psykisk ohälsa är ändå fortfarande tabu på många arbetsplatser, vilket gör att man kanske döljer den egna krävande livssituationen.

– Det är lättare att orka i arbetet, för den som är anhörig till någon med psykisk ohälsa, om åtminstone den närmaste förmannen är medveten om hur det är. Min egen erfarenhet är, att hjälp finns att få, men man behöver själv våga prata om saken, säger Piispa.

Ett förstående arbetsklimat och en öppen dialog stöder välbefinnandet och främjar organisationens framgång.

– Det betyder mycket om man upplever att någon lyssnar. Ömsesidigt förtroende, respekt för olikheter samt ett förstående arbetsklimat där den anställda vågar ta upp sin situation och sina behov av flexibilitet med chefen, är byggnadsmaterial i en framgångsrik arbetskultur och en fungerande arbetsgemenskap, säger Hytönen.

Satsningar på mental hälsa sparar resurser

Investeringar i mental hälsa betalar sig mångfaldigt enligt undersökningar. Det gynnar hela samhället att bevara de anställdas arbetsförmåga, eftersom användningen av sjukförmåner minskar och arbetsinsatserna tryggar bl.a. service och pensioner i framtiden.

Det lönar sig att satsa på psykisk hälsa även ur arbetsgivarens synvinkel: kostnaderna för sjukfrånvaro och andra kostnader i arbetslivet minskar, arbetstagarnas engagemang, effektivitet och ork i arbetet blir bättre och arbetsgivarbilden är lockande när arbetsgivaren beaktar verkningarna av en krävande livssituation. Fördelarna är därmed betydande både ekonomiskt och mänskligt.

– Det går att kombinera förvärvsarbete och en belastande livssituation, såsom för en anhörig. Arbetet är för många anhöriga till personer med psykisk ohälsa en viktig del av ett eget liv och till och med en livlina som ger möjlighet att fokusera på något annat än den närståendes sjukdom, och något som man vill satsa på i den mån de egna krafterna räcker till, betonar Hytönen.

– Viljan att beakta konsekvenserna av en belastande livssituation ska vara en verklig del av arbetsplatsens verksamhetskultur. Både arbetsgivaren och arbetstagaren gynnas av detta, avslutar Hytönen.

Lisätiedot ja yhteydenotot

Pia Hytönen
Pia Hytönen

Toiminnanjohtaja

p. 040 776 5911

[email protected]

Pin It on Pinterest